Okontrollerad svada.

Hej.

Klockan är ett på natten. Jag är ledig. Ändå känner jag mig stressad. Det är mycket nu. Som man brukar säga.

Den värsta gör-allt-nu-stormen har mojnat, men lämnat mig med poststressad traumastörning. För några dagar sedan avbröt jag skrivandet på ett inlägg som listade allt jag hade gjort den senaste tiden. Kändes torrt, liksom. Lite autistiskt nästan, även om det inte är något att förakta. Det sägs ju att det är bra att skriva ner allt som händer så att man, rent visuellt, kan skaffa sig en överblick. Men det blir ju lätt så att man, rent visuellt, då skaffar sig en ångest också.

Detta kanske är en ordvrängarfloskel, men jag vet inte riktigt om jag befinner mig i början på slutet eller slutet på början. Med början på slutet menar jag att min utbildning snart är klar och jag ska ut i någon slags kärriär, alltså slutet på början. Det är så tryggt att vara den tyste och blyga novisen som alltid slår sina spastiskt/vackra slag nerifrån, men ack så fegt. Jag borde börja hävda att novisstämpeln rinner av mig som vatten på en gås. Men med makt kommer också ansvar (jag höll på att skriva Ansgar, vilket ger meningen en helt annan och smått irrationell, teologiskt och historisk approach). Så är det ju bara.

Åtta föreställningar kvar, fördelade på två veckoslut. Sedan en månad av sånt som jag romantiserar så mycket, men hatar att vara i. Förberedelser. Att sitta med en kopp kaffe och ha alla möjligheter öppna. Jag ska regissera. Det är inte klokt, och det kanske inte blir så till slut, men jag ska regissera! Fy fan, så kul! Måste hitta pjäs. Imorgon ska jag ut och leta...

Nu orkar jag inte skriva mer...

Puss
Eric

Såååå mycket avklarat!

Hej Hej Hejhej Hej Hej

Väldigt speciell början, skriven av en speciellt trött blivande skådis. Jag gör som jag brukar nu. Alltså en liten sammanfattning av de teater- musikhändelser som jag gjort denna höst. De kommer i listformat. KG Bergströms intervju med fotbollsspelaren Martha distraherar i bakgrunden, så jag reserverar mig för eventuella stavfel... Följaktligen:

• 
  
  Hittills 25 av ca 34 föreställningar av Det Kommunistiska Manifestet