Djur

Jag har skapat ett djur tillsammans med Moa. Dess latinska namn är Hippografus Vassilius, men kallas på svenska Langobardisk fjällhund. Den lever ensam i bergen förutom när den besöker tätorter på jakt efter godsaker. Honorna får barn en gång var femte år och kullarna består av 7-17 valpar. Liksom hos människor skiftar hårfärg från individ till individ . Pälsen är dock alltid blå.

Da'n

Där sitter ni alla med era näpna julfejjor... Man kan se era ögon glimma som fan.

God jul

Ursäkta dröjsmålet, men...

Jag har verkligen haft sjukt mycket att stå i, på alla plan. Den stora allsmäktiga gåtan och begreppet Yat håller så sakteliga på att benas ut. Vår lärare har, mycket pedagogiskt, liknat detta mycket komplicerade förhållningssätt vid ett träd. Jag älskar att få bita i svåra bitar och detta är tamefan ingen dans på rosor, så jag trivs bra. Den 15 december återinträder jag Stockholm under en längre tid. Det blir la gôtt!

Ha det!

Insats

...(paus)Are you tense when you sense there's a storm in the air...

Nu har jag ledig en vecka och njuter i fulla drag av hufvudstadten. Måste iväg.

Ha det!

OSV.

Nu har vi redan haft tre block, eller snarare ett block och två olika intensivveckor. Sen vi slutade med Alexander har vi haft en vecka tal med Bertil och en vecka intensiv teatehistoria med olika experter inom respektive område. Det var intressant, men nu fortsätter vi med historieberätteri som ska mynna ut i tre redovisningar på Gunnebo slott utanför Göteborg.

Annars kan jag meddela eder om attt min kära flickvän just anlänt till Rom och att hon verkar gilla läget, som Ledin kanske skulle ha sagt.

Ha det!

Puss

Vidare...

Så var det första blocket på skolan klart. Det känns skönt och vemodigt. Igår var redovisningarna och de kändes sådär, mycket kunde gått betydligt bättre. Vissa grejer var jag dock faktiskt ganska nöjd med. Utvärderingen idag handlade om gamla tillkortakommanden hos mig, och nya. Måste ändå medge att det är jävligt spännande, det här. Så här mycket har jag inte lärt mig på den här korta tiden förut...

Ha det!

Kram

Blockände 1

Hej!

Nu börjar det första blocket nå sitt slut och redovisningen är nu på torsdag. Känslorna inför att lämna läraren, musikalklassen (som vi jobbat tillsammans med) och den grundläggande skådespelarträningen är blandade. Vemodigt, för det började just bli stimulerande och intressant. Skönt, för det har tärt ordentligt på egot.

I övrigt är jag jag jävligt pank, men det får gå! På lördag är det inspark, och jag vetefan vad som kommer hända då! Hoppas bara det blir kul.

Ha det fint!

Puss

Hallå eller? En lördag.

För det första: jag vet att jag borde ha mer bilder i bloggen, fö det blir ju så jävla tråkigt när det bara är text, men å andra sidan känns det kasst att bara ha bilder för bildernas skull.

Detta är min första ensamma lördag sedan jag flyttade till detta vindpiskade kustbygge som är Göteborg, och vädret visar sitt direkta ogillande inför detta. Regnet öser och jag kurar ihop mig vid datorn med nerdragna persienner och betraktar datorns skärm med den skräpfyllda gräsänklingslyan i periferierna. Ingen värdering i detta, men...

Denna vecka har varit ordentligt hård och stress börjar göra sig påmind. Öppen lektion/redovisning om inte ens två veckor. Jag känner mig lite efter de andra när det gäller jonglering, balans och föremålsetyder (du ska vara et föremål, det går inte att visa/markera ett föremål). Stanislavskij och jag är inte bästa vänner. Men djur, koncentrationsövningar och koordination går rätt så bra faktiskt, enligt mig i alla fall.

Sedan har vi rörelse också och jag försöker få igång min underkropp som tydliken inte har samma kroppsliga artikulation som överkroppen.

I röst försöker jag få ner rösten som hittills i stor utsträckning har haft sitt säte i bröstkorgen, trots att jag har varit medveten om magstödets ojämförbara förträfflighet i snart tio år. Det går dock framåt ganska fort.

På sånglektionerna har mitt nyvunna tenorego drivit mig till att sjunga Till havs. Inte lätt, men jävligt roligt. Min kroppshydda gör mig till Jussi Björlings perfekte arvtagare.

Annars tutar allt på. Jag älskar Moa i vanlig ordning.

Ha det bra!

Puss

Jag vet, jag vet

Jag är verkligen inget vidare på att uppdatera min blogg periodvis, ska jobba på det. Men utan att skylla ifrån mig kan jag villigt erkänna att det är sjukt mycket på gång i skolan. Första veckorna är de mest intensiva för att man verkligen ska komma igång. Bara så ni vet...

Men idag ska jag njuta i stora drag över min älskade är här och vi ska se vad helgen har att erbjuda!

Kram

Skolan tutar på...

Idag har jag typ min första slappa dag, bara ett fyspass på morgonen och inget mer. Jag sitter just nu i ett litet bås på skolan där det finns dator och telefon.

Jag har precis talat med Försäkringskassan som gjort stela byrokratiska kullerbytor och kommit fram till att jag inte skickat in de papper som jag skickat in. Vidare påstod kvinnan jag talade med och har talat med två gånger förr att hon aldrig talat med mig. Superblock alltså. Försäkringskassan funkar inget vidare men om Alliansen vinner blir det ännu värre.

Jag lade alla mina röster på Vänsterpartiet och representerar inte längre en majoritet av Sveriges unga befolkning, utan tvärtom.

Jag är jävligt trött men ikväll blir det knytkalas med elever på scenområdet så det ska bli jävligt gôtt, som man säger här. Vidare kommer Moa hit på fredag och tillsammans tillbringar vi min första helg i Göteborg. Grymt!


Ha det!

Kram

Och jag fortsätter...

Detta är er ödmjuke bloggare första dagen på skolan. Nu har vi kört igång på riktigt och det är både roligt och tufft ocj jobbigt. Det är onekligen frustrerande när lärarnas fokus riktas mot det man är sämst på, men det är det som gör susen i det långa loppet.

Vidare känner jag mig febrig och hoppas att det går över.

Återkommer.

Puss

40:40

I 40 minuter och 40 sekunder pratade jag med min flickvän Moa alldeles nyss. Fantastiskt!

Nu har alltså andra veckan av min utbildning påbörjats och vi har haft grundläggande skådespelargestaltning med en ryskättad man vid namn Alexander Nordström. Det är klassisk teaterträning och det är otroligt roligt och göra det. Imorgon har vi fysisk gestaltning. Det kommer bli grymt.

Ha det allesammans!

Kram

Nu har det alltså börjat...

Här kommer min första rapport efter det att jag påbörjat min utbildning i Götet. Igår var jag så trött att jag inte ens kunde trycka ner tangenterna. Alltså:

• Det första som hände var att vi - och med vi menar jag skådespelarlinjen, musikallinjen, operalinjen, musikerlinjen och musikpedagoglinjen - blev välkomnade av utbildningsledarna för dessa linjer. Efter det fick vi bl a dansa Sydafrikansk stöveldans, lyssna på föredrag med Astrid Assefa, repa schlagerlåtar inför fredagens melodifestival (även kallad SMASK) och i största allmänhet hänga med klasskamraterna.
  
• Idag har vi repat mer inför SMASK, dansat mer stöveldans, haft dataintroduktion, haft en helt sjuk men häftig ljud- och musiklektion med Derek Barnes, och hängt med klasskamraterna.

Imorgon ska vi sjunga för varandra (detta kom som överraskning för oss alla idag!) samt åka till Brännö och gå på Värdshus där. Hur schysst som helst.

Orkar inte skriva mer nu. Det är säkert sjukt mycketstavfel, men jag är helt slut.

Hej då!

Det 20e inlägget!

Ja, nu sitter jag alltså här i mitt studentrum i Göteborg och har just lyckats med att ansluta mig till internet trådlöst. Imorgon börjar skolan och jag har precis satt fast ett nytt lås på cykeln och lagt in alla mina kläder i garderoben.

Jag och Moa sa adjö vid stationen i Stockholm och det kvalar lätt in bland det värsta jag varit med om på mycket länge. Vi ses ju redan på fredag men det känns så fruktansvärt sorgligt att inte kunna bo ihop som vi gjort sedan ca 1½ år tillbaka.

Vidare börjar jag alltså imorgon klockan 10 i konsertsalen i Artisten-huset i Göteborg. Spännande! Har dock inte hunnit förlika mig med tanken för 5 öre.

Återkommer. Var så säkra.

Eric

Elfte timman

Detta hade varit mitt självporträtt om jag hade sysslat med popkonst.

Imorgon bär det av till fucking GBG och på på måndag är jag student. Inget mer att rapportera.

Hej då.

Ytterligare händelser

Här kommer för övrigt en liten version på bilden jag ville skicka upp igår...

Jag tänkte berätta att det hände en sjukt konstig grej när vi spelade Näktergalen förra onsdagen eller torsdagen, kommer inte riktigt ihåg. Hursomhelst. När jag i början av pjäsen gör min entre som en mycket ond guldsmedsgesäll från Nürnberg upptäcker jag att någon i publiken sitter och pratar, oavbrutet. Jag försöker att med humoristiska och subtila knep få personen att tystna men utan att lyckas. Efer en stund förstår vi på scenen att det rör sig om en pundare som tagit sig in från torget. Carina, som spelar Luther, säger plötsligt i rollen som barn att han ska vara tyst. När han då inte lyssnar utan försöker gå upp på scenen och ta min för rollen medhavda ketchup tröttnar jag totalt. Jag bryter föreställningen och skriker flera gånger "Gå ut!", "Försvinn" och andra liknande tillmälen. Till slut kommer regissören Nisse ner och föser milt och trevligt ut pundaren. Under resten av föreställningen hade jag dåligt samvete och kände mig elak och dum. Men vafan ska man göra? Grymt jobbigt...

För övrigt så funkar nu åter mitt trådlösa internet! Jippie!

Ha det!

Man vill ju inte skryta, men...

Det verkar inte gå att ladda upp bilder men följande text äro fantastisk:

Kritikersuccé för UngaTur och Näktergalen i Wittenberg!

Svenska Dagbladet (Lars Ring):
"Vansinnigt roligt medMartin Luther på Unga Tur""Unga Tur går från klarhet till klarhet. Det som börjat som amatörteater har nu blivit en konstnärligt avancerad gruppteater. Kärrtorp brinner. (...) Kurfursten av Sachsen gestaltas av Eric Stern som en behagsjuk diva, obetalbart underbar som parodi på depraverad maktutövning. "

Stockholm City (Birgitta Haglund) 4 av 5 glober:
"Vilken lustkänsla och fräckhet Unga Tur ändå förmedlar, man bara smälter. (...) Eric Sterns uppblåsta, fjolliga Kurfurste är oförglömlig."

Dagens Nyheter (Ingegärd Waaranperä):"Unga Tur gör en ohejdbar och oemotståndlig föreställning av Strindbergs pjäs om Martin Luther.""Unga Tur gör det igen" "...och inte minst en pervers adelsman - Eric Stern, fräck, fetlagd och totalt oemotståndlig som kurfursten av Sachsen."

Expressen (Margareta Sörensson):"Regissören Nils Poletti har styrt ett verktroget projekt över ett skummande hav av infall, idéer och färgrikt skådespeleri. Roligt, intressant, livfullt.""Moment i Gubbängen har fått en friskus som konkurrent i Kärrtorp, och teaterkonsten ser ut att må prima i Stockholms förorter."

När jag läser såna här grejer om mig själv sprider sig hybrisen likt en parasit i kroppen och jag vet knappt var jag ska ta vägen. Vi har gjort det igen! Vi är ingen dagsslända som dör ut, vi fortsätter att entusiasmera med entusiasm. Det är fantastiskt!

Sex dagar kvar till scenskoledebut!

Puss

Tre dagar kvar...

Kan inte hjälpas, det är oåterkallerligt. Snart smäller det...

No more...

Helgen som kommer blir den sista för mig någonsin på Connex. I typ tre år har jag varannan helg kört deras tåg på SLs begäran. Men denna helg blir som sagt den sista. Jag tycker att det har varit helt ok att köra dessa tåg, men mitt förakt mot Connex och dess högsta ledning är och förblir konstant.

För övrigt närmar sig nu premiären och jag manar alla er som kan att komma och titta. Information om speldatum och hur du bokar biljetter hittar du här.

PS. Prick en månad kvar till min Teaterhögskoledebut! DS.

Korz und Tvaerz

Hallå!

Nu börjar det alltså närma sig premiär för Näktergalen i Wittenberg och nervositeten i ensemblen har höjts upp ett snäpp. Jag har upptäckt att det är fantastiskt roligt att göra korsord. Det finns ett jättebra program för att göra korsord, men jag lyckades ordna så att det inte längre går att använda på min dator, mitt dumma nöt. Men jag och lite annat folk han dock göra ett korsord värt att vara stolt över innan programmet gick sönder. Ni får ovan se ett litet smakprov på hur det blev. Men hela korsordet får ni se först den 11 augusti, dvs på premiärdagen.

Hej då!

Open Stage

Gott folk, gott folk. Jag sitter nu på Unga Turs kontor och bidar min tid inför kvällens teatersport. Det hela ska bli kul och blir säkerligen också mycket underhållande (tag i trä). Tills dess ska jag troligen hjälpa till med inköp och annat. Jag är tydligen luguber till fullo numera och det kan inte hjälpas, då det främjar min konstnärssjäl. Annars leker livet.

Hej hej.

Poster

Idag låter jag bilden tala för sig själv... Väl att märka dock, är att speltider och sådant kan vara av intresse för DIG om du vill se detta fantastiska epos över Martinus Lutheris. Väl bekomme!

Tankar

Nu sitter jag framför datorn och skriver. Det är söndag och jag har jobbat hela dagen. Dessutom har jag både hunnit med att äta middag på restaurang med mor och med att träffa min vän och överlämna några DVD-skivor innan han åker till Kambodja i tre månader och sedan till Umeå i tre månader (!). Min tjej är i Jämtland med sin familj och kommer på onsdagen. Lampan i vardagsrummet har gått sönder så jag sitter i något slags halvmörker. Bakom mig visar TV-apparaten reklam och värmen i rummet är högst påtaglig.

Jag har precis varit i Göteborg och skrivit på kontrakt på mitt studentrum. Vidare har jag hängt med blivande skolkamrater och haft en riktig superdag på Liseberg tillsammans med Moa. Det kändes ganska bra att vara där, men magen pirrade nåt fruktansvärt varje kväll när vi skulle sova. Det är onekligen en stor förändring på gång, och det är inte fullt så charmigt som jag trodde det skulle vara. Jaja...

Imorgon ska jag dansa med Unga Tur, det ska bli kul. Sen är det tisdag och sen kommer äntligen Moa hem! Jag längtar så.

Det knyter väl ihop säcken för denna gång.

Tja!

Utbildning

Detta är ingången till den skola jag ska gå på under minst tre år. Belägen på "gatan" Fågelsången ligger den i ett hus som heter Artisten och ligger bakom Götaplatsen i centrala Göteborg. Imorgon ska jag och Moa åka till Götet för att kolla läget och kolla upp en lägenhet. Förutom det ska vi till Liseberg vilket jag ser helt sjukt mycket fram emot. Vidare ska vi försöka hänga med blivande skolkamrater. Om ni tittar in genom dörren på bilden kan ni se att det är stora fräscha ytor därinne. Det är ju skönt. Men att flytta från den stad jag bott i hela livet är stort och det är inte helt lätt. Lite nervöst att liksom "tvingas" in i en ny fas i livet. Men först och främst en liten resa imorgon. Ska bli jävligt kul.

Allt för idag.

Hej då!

Sommarpeak

Nu har vi kommit till en av de få hedniska högtider vi har kvar här uppe i norden. En hyllning till fruktsamheten hos människan och naturen. Midsommarafton. Vi dansar groddans runt en fallos och super oss fulla ackompanjerade av dragspel och bas. Själv ska jag fira ute på min flickväns landställe i Stockholms skärgård. Men innan dess ska jag vaccinera mig mot tbe, Tick borne encephalitis, som man kan få av fästingar. Det kan leda till döden. Så jag ska som sagt vaccinera mig. Gör det du också.

Hej då!

Nu är det snart midsommar...

...och jag sitter hemma med min bärbara vän i famnen och skriver detta. Sverige vann mot Paraguay och jag bevittnade det hela med en kall öl i goda vänners lag. Det blir inte mycket bättre än så... Så är det, och snart slutar jag på Connex. Så är det... och snart börjar jag på Teaterhögskolan.

Det var bara nåt litet something från

En Morgontrött Eric

Yes sir.

Har köpt dator. Är rätt nöjd. Inget mer med det. Poster kommer det bli en hel del mer av i alla fall. Med tanke på den nya datorn. Så att är nöjd. Hej så länge.

Spika upp något, vettja!

Vet ni kanske vem denne man är? Kan ni kanske gissa? Om jag säger att det har med religion och göra, blir det enklare då? Okej, jag orkar inte längre: Detta är ingen mindre än självaste Martin Luther! Han levde för många år sedan (1483-1546) i ett land med anor (Tyskland). Han är kanske mest känd som mannen som spikade upp 95 teser om avlatshandeln (dvs handeln med syndernas förlåtelse, en slags religiös/kyrklig korruption) på Wittenbergs slottkyrkas port den 31 oktober 1517 och lade grunden för protestantismen som vi känner den idag.

En annan känd man är August Strindberg som faktiskt har skrivit en pjäs om Martin Luther, nämligen Näktergalen i Wittenberg. Denna pjäs tilhör inte hans mest kända, men kan jämföras med Mäster Olof i form och struktur, dvs den avhandlar Martin Luthers liv. Nog om detta. Den spelades för sista gången för många herrans år sedan, typ 80 år, och blev då ett fiasko.

Nu ska vi i Unga Tur försöka ge oss på den. Vi har premiär den 11 augusti och fram tills dess är det bråda dagar med repetitioner och annat slit. Följ gärna utvecklingen på Unga Turs hemsida, länken finns till höger på denna sida.

Med reservation för felaktiga uppgifter rörande historiska händelser och personer...

Ha det!

Hej då.

Alster

Nu var det tamefan längesen jag skrev. Någon måtta får det väl ändå vara. Men det har varit turbulent på sistone. Jag har haft en livskris light (undrar om den är över?) och min kära flickvän hamnade på akuten igår. Dessbättre var det inte värre än att hon kunde botas med antibiotika, men ändå. Jag har skrivit en låttext till mitt band Eskalator som tar upp svåra perioder, om än lite klumpigt, naivt och sentimentalt. Men va fan. Här kommer i alla fall den.

Arbetsnamn: “Hjälp” McJazza/Tucker

VERS 1
Det finns nog ingen som ser mig när jag går omkring utan mål, lämnad själv
Utan någonting värt att ha
Finns det någon som hjälper en ensam själ?

VERS 2
När allt som jag trott på och hoppats sen hastigt har vänt sig om och gått bort
Då står jag här kvar desperat
Och undrar om något känns adekvat

BRYGGA 1
Lugna ner dig nu
Finns det liv så finns det hopp
Lugna ner dig nu
Och livet finns ju i din kropp

REF
Frustration och hopplöshet
Det är onda saker det
Men sträva högre, hoppa upp
Till en stund i härlighet
Där någonting betyder något

VERS 3
Nu fan får jag ta mig i kragen, se färger istället för svart grått och vitt
Det finns andra färger att se
Och nyanser så gör ett försök att le

BRYGGA 2
Gaska upp dig nu
Och gör ett nytt försök
Skärp dig lite nu
Så går allt ont upp i rök (jag lovar)

REF

OUTROTEXT
Jag vet att om jag ser saker som dom är så ändrar sig allt lite grann och blir ljusare...

Vi får hoppas att det blir ljusare och passar på att tacka Eric Stern för den fina texten. Tack, tack.

Återkommer så fort jag kan. Jag lovar (för min egen skull...)!

Konstnären Stern

Nu har jag under dessa få dagar berättat lite om mig själv. Jag tänkte nu ta det hela steget längre och berätta att jag gör konst i programmet Paint och att jag är förbannat bra på det också. Det är svårt att hålla upp produktiviteten men ibland liksom spritter det till i skaparnerverna och då är man ett offer...ETT OFFER FÖR KONSTEN. Så här kommer några av mina verk... Det första ni ser här ovan kallar jag On the MF bed. Den andra heter Den Femte Dimensionen. Båda är uppenbarligen ämnade för den postmoderna konsthistorien och det går tamefan att dra paralleller till alla tänkbara ismer och ideologier...

Här är alltså det glada gänget från Pulverfestivalen i Oslo. Stående fr.v: Kettil fr. Sverige, Bruce och Rebecca fr. Kanada, Jakob fr. Tyskland, Vörsne-Mai (felstavat!) fr.Norge, Rob fr. Kanada, Urban och Robert fr. Tyskland, Ragnhild arrangör fr. Norge, Kristina fr. Norge. Sittande fr.v: Dennis fr. Danmark, Helena fr. Sverige, Juan fr. Colombia, Per och jag fr. Sverige, Mia, fr. Danmark Pepe fr. Colombia, en tjej (fan!) fr. Norge, Cecilia fr. Colombia Eirik fr. Norge, Sören fr. Danmark, en tjej (FAN!) fr. Norge, Norbert fr. Tyskland, Therese fr. Sverige, en kille (helvete) från Danmark. Liggande Derek fr. Kanada. Detta torde vara alla och det var ett fint litet gäng som alla gillade Impro och det är ju inte fy skam. Bakom oss är en stor fallos i form av en monolit som består av nakna människor som klättrar på varandra. Därmed är monumentet med flest sexuella anspelningar korat!

Hej då!

Andra dagen.

Sååå... Låt mig berätta lite mer om mig själv. Jag heter alltså Eric och fyller 25 år en dryg vecka. Jag bor i Stockholm med min flickvän och jag gör en hel del på dagarna:

1. Jag spelar teater. Både i en frigrupp som heter Unga Tur och på Stockholms improvisationsteater. Dessvärre blir det inget mer av det i höst och nästa vår då jag flyttar till Götet för att lära mig mer om teater.
   
2. Jag spelar musik, främst med skabandet Eskalator som jag sjunger i. Dessvärre blir det inte mycket mer av det i höst och nästa vår (se punkt 1)
   
3. Jag jobbar som Tunneltågförare på Connex varannan helg. Det är inget roligt jobb. Lyckligtvis blir det efter sommaren inget mer av det överhuvudtaget (se punkt 1).

Så här ser mitt liv ut just nu och jag trivs hyfsat bra med det. Stressen hänger över mig likt tunna gardiner och det blir mycket flaxande med armarna.

Idag ska jag titta på min vän Nils clownuppspel för andra gången denna vecka. Det är roligt men jag börjar känna mig nördig som tittar på två uppspel. But what is a boy to do..?

Moa, min flickvän, fick från sin lärare (hon pluggar på skrivarlinjen på Jakobsbergs Fhsk) höra att hon var högst upp på lärarnas lista över vilka de skulle anta till utbildningen i höstas. Det är tamefan inte illa! Hon är ett geni och jag älskar henne!

Hej då för idag.

Detta är jag, en man i mina bästa år. Jag har aldrig haft en blog i klassisk bemärkelse förut. Men jag har en dagbok på Skunk som jag skriver i ganska ofta. Men nu tänkte jag att jag borde ha något renodlat, något som är jag, en egotripp helt enkelt. Det är ju tydligen populärt att - på det världsomspännande nätverk som vi till vardags kallar Internet - delge sina tankar och återge händelser i sitt liv. Mitt liv just nu är väldigt turbulent då jag precis har blivit antagen till Teaterhögskolan i Göteborg. Men detta innebär ju förstås att jag måste lämna stora delar av mitt liv i Sveriges Hufvudstad, bl.a. en fräsch lägenhet i Vasastan, ett tryggt icke-distansförhållande med en fantastisk flickvän, en underbar mor, flera marvelösa vänner/kollegor/bekanta med mera. Jag bävar för just detta av hela mitt hjärta. Det borde jag inte göra, men det gör jag. But what is a boy to do. Ja, fy fan. Så hösten bjuder alltså på utveckling i teater, distansförhållanden, evigt flackande mellan städer och mycket jobb. Det är ju faktiskt sjukt spännande men ångest kan jag ju inte låta bli och känna. Så har jag ju alltid fungerat, svårt att se det positiva med saker och ting. Men saker och ting är ju jävligt positiva just nu. Tack för idag!