Det här var något jag brukade göra när jag fortfarande skrev dagbok på Skunk. Man kopierar ett frågeformulär och svarar på frågorna. Är i Sthlm för övrigt, känns jävligt grymt.
10 favoriter:
färg: röd
mat: italienskt.
artist: Magic Numbers.
film: Eternal Sunshine...
bok: Den Svarta Boken.
sport: Fotboll.
årstid: Sommar.
veckodag: Fredag.
glassmak: Hallon.
tid på dan: Kvällen.
9 nuvarande:
humör: Trött.
smak: Snus.
kläder: Dressmannbyxor och HM-tröja.
skrivbordsbild: Moa.
nagelfärg: Det naturen gav mig.
omgivning: Hos mor.
störigheter: Att min träningsverk är utan dess like.
tankar: "Vad det ska bli gott med chips!"
8 första:
bästa vän: Anders.
screen name: fnorcas.
djur: Ökenråttorna Magnus & Klara.
piercing: Nej.
kärlek: Ellinor.
musik: KLF.
7 senaste:
cigarett: Vid typ halv fem.
mat: Pasta med zucchini.
dryck: Juice.
kyss: När jag och Moa sågs idag.
cd spelad: Stevie Wonder.
tv program sett: Nån Oscarsnominerad dokumentär.
6 har du nånsin:
datat någon av dina bästa vänner: Nej.
brytit mot lagen: Ja.
blivit arresterad: Ja.
nakenbadat: Ja.
varit på tv: Ja.
kysst någon du inte kände: Ja.
4 saker:
du gjorde i igår kväll: hade lite party på skolan, åt indiskt, spelade piano, ställde alarm.
du gör när du är uttråkad: Internet, musik, telefon, sunkar.
3 personer du vill se ut som: Al Pacino, Marlon Brando, Babar.
2 val: svart eller vitt: Svart.
varmt eller kallt: Varmt.
1 önskan: Att jag och min älskade ska kunna vara tillsammans på något sätt.
Där har ni det.
Ha det.
Kram
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Hej kompis.
Hallå, bäste karl. Jag skickade nedanstående meddelande i ett mycket privat och personligt mail till dig, men det skickades omedelbart tillbaka med motiveringen att fnorcas@swipnet ej var rätt väg att gå. Så nu får jag anslå det på detta vis istället, till allas beskådan:
Jag hoppas att allt är väl med dig. Jag såg att du för närvarande kan karaktäriseras som teaterstudent, och det är ju varken fy eller skam! Själv tittade jag på en inspelning med Our Back Pages häromsistens, vilket applicerade ett leende bestående av stolthet och åldrandets vemod på mina läppar. Tomas träffar jag ju med jämna mellanrum, och Peter någon gång i halvåret. Björn har jag ej hört av på ca åtta år, men att googla "Björn Svensson" känns som ett hopplöst projekt. Fast om jag talade med honom skulle han nog säga att han mår bra, och han skulle säkert hälsa till dig också. Att han lever vet jag, ty jag träffade hanses broder Finn på Ringvägen i somras (eller var det förra sommaren? Mitt minne sviker mig allt som oftast nu för ti'n).
Nåväl, ta hand om dig så ses vi över ett par bägare någon gång. Typ ölbägare. Eller spritbägare. Eller ja. Just bägare måste det ju inte vara. Fast det låter ganska rejält att uttrycka sig på det sättet. Nu orkar jag inte gå bort till bokhyllan och låta familjen Norstedts förklara ordets exakta innebörd för mig, men en bägare känns mycket fetare och kungligare än ett glas. Inte för att jag har något emot materialet i sig; glas är ju faktiskt en ganska bra grej då det framställs på naturligt sätt, och repas inte lika lätt som plast (det skulle bli fult om man hade plastfönster hemma till exempel). Men glas ger en mer skör bild, och om man ska dricka öl och rejäla sig så vill man ju dölja sitt sköra inre, snarare än att låta det manifestera sig på ett övertydligt sätt genom att sitta och klinga med något som bara väntar på att få krossas. Iofs är krossat glas ganska hårt och manligt. Men då vill jag att det ska vara lite tjockare glas, som i en saftig och robust tysk enliterssejdel. Men vi får se. Vi måste kolla på gamla bilder också, för det är jävligt kul.
Nej, nu måste jag återgå till att sitta och stirra tomt framför mig och grubbla på om jag skall möblera (de har lagt golv i hela lägenheten om möblerna ligger utspridda på ett tämligen sporadiskt sätt och skänker oro och stress åt mitt neurotiska sinne) eller studera (håller på och läser psykologi på the university of Stockholm vilket är roligt och intressant men kännetecknas av klumpiga böcker på stundom halvirriterande fackengelska i kombination med det otåliga och koncentrationsstörda väsen som råkar vara mitt sinne). Allt detta till ljudet av sexåriga Linneor som piper med sina tamagotchimaskiner i rummet intill.
Då får han ta hand om sig, helt enkelt. Jag önskar en trevlig återstod av helgen.
Mvh,
Jonny Calzone. Eller Rally-Harry om man så vill. Jag vet inte om man vågar skriva sin e-postadress här, utiifall någon spam-robot vill automatregistrera den, men om du sätter ihop mitt förnamn med ett @-tecken och därefter skriver pucka och lägger till en punkt och ett se, så ska vi nog se hur vi mår sen.
Post a Comment